Att tänka på när du flyttar till Tyskland

Viktiga telefonnummer

Polis: 110
Ambulans/Brandkår: 112

Uppehållstillstånd
Alla som stannar i Tyskland i mer än 3 månader måste söka uppehållstillstånd hos Ausländeramt och anmäla sig på Einwohnermeldeamt.
Du måste också ange din religion. Om du är formell medlem i Svenska kyrkan/katolska kyrkan skriver du att du är evangelisk resp.
katolsk. Du blir då tilldelad en församling och betalar kyrkoskatt.

Bostad

Du söker själv bostad genom tidningsannonser eller mäklare. Mäklararvodet kan vara rätt högt och dessutom tillkommer en deposition
på ett par månadshyror. Utöver hyran betalar man också s.k. Nebenkosten, bl. a. värme, vatten och sophämtning.

Vad du måste anmäla

El och vatten anmäler du enklast till Stadtwerke. TV- och radiolicens måste du också betala. Anmälningsblanketter finns på post och
bank.

Skatt och deklaration
Från lönen gör arbetsgivaren avdrag för skatt, (ev.) kyrkoskatt, sjuk- och pensionsförsäkring och A-kassa. Lohnsteuerkarte beställer
man hos Einwohnermeldeeamt och lämnar till arbetsgivaren .

Deklaration görs varje år senast den 31 maj om du inte har begärt uppskov. Det kan vara bra att anlita en skatterådgivare
(Steuerberater).

Sjukvård
Om du behöver vård uppsöker du en läkare du själv väljer.

Sjukförsäkring
Det finns två kategorier sjukförsäkringar - privat och gesetzlich - och massor av olika sjukkassor med olika profil och avgift.
Privat försäkring har egna företagare och många välbetalda tjänstemän. Den ger dig bäst service, men kan bli dyr. Du betalar själv
läkarnas räkningar i förskott och begär därefter ersättning av kassan. Var och en betalar efter egen risk, dvs ålder och hälsa.
Om du är ung, frisk och planerar att inte skaffa familj, så kan en privat försäkring vara ett bra alternativ. Obs! Du kan inte utan
vidare byta till den andra försäkringen när din inkomst sjunker eller du får familj.

De flesta är med i den andra kategorin. Där betalar du avgiften efter inkomst. Ibland måste du betala extra för tandvård och annan
sjukvård. Annars behöver du inte själv betala räkningarna, utan det gör sjukkassan. En stor fördel är att barn och icke-yrkesarbetande
make/maka är försäkrade utan extra kostnad. Det kan annars bli väldigt dyrt med en privat försäkring om du har en anhörig med
särskilda behov. Däremot är det möjligt att skaffa en privat tilläggs-försäkring om du vill vara säker på att få en viss behandling.

Barnomsorg
Nästan alla barn mellan 3 och 6 går halvtid på Kindergarten och trivs där. Fråga på Jugendamt hur det går till med anmälning i just
din kommun. Det finns också dagis (0-6) och fritids, även om det är svårt att få en plats där.

Skolgång
Om du har barn i skolåldern bör du tänka dig för innan du flyttar till Tyskland. Det är inte säkert att ditt barn får extra
språkundervisning i skolan. En elevs framgång i skolan beror på vilket stöd föräldrarna kan ge. Om ditt barn har problem förutom
språket (ADHD, dyslexi etc) kan det bli väldigt tufft. Varje Bundesland har sitt system (4.645 läroplaner för 16 Bundesländer!).
Titta gärna på skolverkets (Kultusministeriums) hemsida för aktuellt Bundesland.

Du kan gå utanför systemet om du anmäler ditt barn i Svenska/Skandinaviska skolan i Berlin eller Hamburg. Om du jobbar på t ex
Europeiska patentverket har ditt barn rätt till en plats i Europeiska skolan, annars är det svårt att komma in. Om du har hög inkomst
är Internationella skolan ev. ett alternativ. Men ta reda på om du verkligen kan betala terminsavgiften och om ditt barn talar
tillräckligt bra engelska.

I princip fungerar det tyska skolsystemet så här:

* Inskolning vid 6 års ålder
* 4 års Grundschule (ev. 6 års klass 5 och 6 kallas ibland Orientierungsstufe). I södra Tyskland är Grundschule ganska tuff i
norra Tyskland klagar föräldrarna på att den inte förbereder för gymnasiets höga krav.
* Efter 4, 5 eller 6 klass delas barnen upp, beroende på betyg. I norra Tyskland har föräldrarna möjlighet att påverka valet, men
inte i södra Tyskland.
* De som har bäst betyg kommer på Gymnasium. Det är en pluggskola och det gäller att hålla nivån om man vill vara kvar. Fördelen
är att alla utbildningar står öppna för den som klarar studentexamen.
* Realschule är mellannivån. De bästa kan gå vidare till studentexamen efter klass 10 och andra söker in på en icke-akademisk
utbildning, som sjuk-sköterska, lab. assistent eller sekreterare. De flesta söker arbete som lärling, t ex på en bank, i en affär osv.
* Hauptschule är tyvärr den skola som ingen vill gå på. Om ditt barn har dåliga betyg ska du se till att bo i ett bra bostadsområde,
för man har inte rätt att välja Hauptschule. Eleverna hoppas i allmänhet på att få arbete som lärling i ett praktiskt yrke efter
klass 9-10.
* Gesamtschule är de socialdemokratiskt regerade ländernas svar på bl a den svenska grundskolan. Den existerar parallellt med de
andra skolorna, så trots namnet är det en minoritet som går där. Nivån anses inte vara så hög, men det går att ta studenten där.
* Berufsschule. De som har fått jobb som lärlingar går några dagar i veckan till yrkesskolan under tre år. De som inte har kommit
in någonstans går också där i en särskild klass.
* I Förderschulen (särskolor) hamnar tyvärr inte bara barn med skolproblem, utan även störande elever och invandrare med dåliga
kunskaper i tyska.

Det är vanligt att elever måste gå om en klass. Om inte det hjälper upp betygen får de lämna sin skola och gå på en lägre nivå.

Det finns privatskolor, även sådana som tar in elever som inte uppfyller betygskraven. Men de är dyra. I vissa fall finns det
stipendier, t ex i goss-körernas internat för pojkar med fantastisk sångröst. Dessutom finns det alternativa skolor som Waldorf och
Montessori, som tar ut en rimlig avgift av föräldrarna. Där är det förstås inte lätt att komma in.