• HEM
• UTVANDRARE
• HEMVÄNDARE
• TJÄNSTER
• HANDLA SVENSKT
• BARN
• ARBETE
• BOSTAD
• UTBILDNING
• SVENSK MEDIA
• MEDLEMSFÖRMÅNER
• OM SAJTEN

/>År 1983. Men svenska flaggans dag hade då firats i Stockholm ända sedan 1893 på initiativ av Skansens grundare Artur Hazelius. 1916 bildades Bestyrelsen Svenska Flaggans Dag med syfte att skapa en nationell samling kring flaggan. Medborgare från olika delar av landet samlades den 6 juni 1916 på Stadion i ett flaggprytt Stockholm. Där sjöngs för första gången K.G. Ossiannilssons Sveriges flagga.

Varför just den 6 juni?
Historiskt var det den dagen 1523 som Gustav Vasa valdes till kung. Därmed lades grunden till ett svenskt nationellt rike. Den 6 juni antogs dessutom 1809 års regeringsform, som fastslog de medborgerliga fri- och rättigheterna med bl.a. religions-, tryck- och yttrandefrihet.

Firas nationaldagen i hela Sverige?
Praktiskt taget varje kommun har eget firande med tal, sång och musik av lokala förmågor. Men den stora festen, den som kungafamiljen deltar i och som sänds i tv hålls på Skansen i Stockholm.

Varför Skansen?
För att där är så vackert, ett Sverige i miniatyr. Och för att ca 15.000 festdeltagare får plats där. Innan firandet 1962 flyttades till Solliden höll det till på Stadion. År 2002 skedde en tillfällig återgång till Stadion. Detta beror på att Stockholms stad fyller 750 år och deltar i arrangemangen.

Vad spelar flaggan för roll?
Den är en symbol för Sverige och vår nationella samhörighet. En symbol som bör värnas och aktas i alla sammanhang.

Hur kommer det sig att den är blå och gul?
Ursprunget är riksvapnets färger – blå sköld och gula kronor. Karl Knutsson Bonde sägs på 1440-talet i striderna mot Danmark ha använt sig av ett baner, som skapades med det blågula trekronorsemblemet som förebild.

När började svenska flaggan användas?
Från mitten av 1500-talet finns teckningar av bl.a. duk med gult kors. Men det var mycket ovanligt med flaggor under de kommande århundradena, särskilt till lands. De flaggor som förekom fanns på fartyg och var tretungade. Ett slags statsflagg. På 1810-talet började dock den svenska flaggan att föras som fana vid armén. Unionen med Norge 1814-1905 skapade viss förvirring i flaggfrågan. Bl.a. förekom den s.k. sillsallaten med ett unionsmärke i den övre fyrkanten närmast stången.
Efter unionsupplösningen 1905 flaggades det allmänt i Stockholm med den rena svenska flaggan. Men färger och mått varierade från flagga till flagga.

Finns det inga bestämmelser?
Nu gällande flagglag är från 1982. Den tretungade flaggan är reserverad för kungahuset och försvaret. Alla andra flaggor ska vara tvärskurna. I lagen fastställdes längd och bredd på flaggan liksom korsets proportioner i förhållande till flaggduken, vilken blå och gul standardfärg som gäller etc. Observera, flaggan får ej förses med bokstäver, namn, tecken eller dylikt.

Vimpel då?
Den pryder flaggstången då flaggning inte sker. En vimpel ersätter aldrig svensk flagga. Vimpeln består ju av ett långsträckt band med ett blått och gult fält som smalnar av mot spetsen. Det blåa fältet ska vara uppåt. Vimpelns längd bör vara en tredjedel av stångens höjd.

Flaggan, Frihetssymbolen

Den svenska flaggan har anor från 1550-talet, d v s från slutet av Gustav Vasas tid. Eftersom hans trontillträde markerar den nationella kungadömets begynnelse ser det ut som en tanke, att det är just från hans tid som vi har de äldsta beläggen för att en blå duk med gult kors kunde användas som beteckning för något svenskt. Förlagen var säkert det danska rödvita korsbanéret, Dannebrog. Färgerna hade man hämtat från lilla riksvapnet med dess tre gyllene koronor på blått fält. Detta märke hade åtminstone från Karl Knutssons tid vid mitten av 1400-talet ofta brukats som fälttecken för svensk trupp, både till lands och till sjöss.

Flaggan användes i första hand av kungen och hans krigsmakt, främst flottan. Från Gustaf II Adolfs tid – 1620-talet – har vi bildbevis för, att blågula korsflaggor fördes på svenska skepp. Flaggorna var antingen tvärskurna eller försedda med tungor.

Vår första flagglag – från 1663 – föreskrev, att flaggan med tre tungor skulle förbehållas örlogsfartygen. Privata handelsfartyg fick nöja sig med den tvärskurna varianten. Till lands hissades den tretungade flaggan vid militära anläggningar, så småningom också vid kungsgårdar och liknande.

Under den svensk-norska unionens tid – 1814 till 1905 – var båda nationernas flaggor försedda med ett unionsmärke i det övre fältet intill stången. Det innehöll från 1844 element av båda ländernas flaggor och gick gemenligen under beteckningen sillsallaten. Under inverkan av tvisterna med unionsbrodern spirade en svensk nationalism och vår flagga hissades allt oftare och av allt fler. Flaggfester på Skansen från och med 1893 och Stockholmsutställningen 1897 bidrog till populariteten. I samband med unionskrisen 1905 flaggades allmänt – på sommaren med blågul flagga med unionsmärke, på hösten, då brytningen var definitiv, utan märke! 1906 kom en ny flagglag, som för första gången skapade fasta regler för flaggans proportioner och färgnyanser. Nu fastslogs också, att den tretungadeflaggan endast skulle användas av kungahuset och av krigsmakten. Från 1916 har vi firat Svenska Flaggans Dag den 6 juni. Dagen har historisk förankring. Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till Sveriges konung och den 6 juni undertecknades 1809 års regeringsform, den som gav oss så många viktiga medborgerliga rättigheter: samvetsfrihet, tryckfrihet och säkerhet till person och egendom.

Första världskrigets isolering, parlamentarismens genombrott och många av våra livaktiga folkrörelser bidrog till flaggans popularitet. I hemmen togs bordsflaggor i bruk. Det blev vanligt med fasadflaggor. Flagglagen moderniserades 1982. Då fick också Svenska Flaggans Dag rang av nationaldag – den dag då vi hälsar nya medborgare välkomna och då vi hyllar Sverige som en fri nation med fritt statsskick.

Allmänna flaggdagar

Riksdagen har rekommenderat följande allmänna flaggdagar:


* Nyårsdagen den 1 januari
* Konungens namnsdag den 28 januari
* Kronprinsessans namnsdag 12 mars
* Påskdagen
* Konungens födelsedag den 30 april
* Första maj
* Pingstdagen
* Sveriges Nationaldag den 6 juni
* Midsommardagen
* Kronprinsessans födelsedag den 14 juli
* Drottningens namnsdag den 8 augusti
* Dag för val till riksdagen
* FN-dagen den 24 oktober
* Gustaf Adolfsdagen den 6 november
* Nobeldagen den 10 december
* Drottningens födelsedag den 23 december
* Juldagen den 25 december

Naturligtvis flaggar Du när Du känner för det.

Det finns rekommendationer som man bör följa och som grundar sig på lång tradition och den allmänna uppfattningen av flaggan som nationell aktad symbol.
Försvarsmakten har regler om när flaggan skall hissas och halas ner.

Flaggans tidtabell
Fr o m 1 mars t o m 31 oktober

Flaggan hissas kl 0800
Flaggan halas ner vid solens nedgång
Fr o m 1 novemver t o m 28 (29) februari

Flaggan hissas kl 0900
Flaggan halas ner vid solens nedgång
Formalismen skall inte drivas så långt att flaggning uteblir om normtiderna inte kan hållas. Frihet råder för civila företag och enskilda personer att flagga på tider vederbörande själv bestämmer. Om flaggan är belyst får den vara hissad efter solens nedgång.

Flaggans längd bör vara c:a 1/4 av flaggstångens höjd.
Flaggan skall hissas ordentligt i topp - tätt under flaggstångsknoppen.
OBS! Endast en flagga får hissa på varje stång.

Vimpel
Svensk vimpel består av ett långsträckt band av flaggduk med ett blått och ett gult fält, som smalnar av mot spetsen. Är vimpeln försedd med två fästpunkter skall det blåa fältet vara uppåt.

Vimpelns längd bör vara c:a 1/3 av stångens höjd.
Vimpeln är avsedd att pryda flaggstången då flaggning inte sker, vimpeln ersätter aldrig svensk flagga.

Flaggning på halv stång

Vid dödsfall och begravning flaggar man på halv stång, vilket innebär att flaggan hissas:
 
Till ungefär 2/3 av normalhöjden på fristående stång
Till mitten på fasadstång
Då flaggan hissas skall den först gå i topp och därefter omedelbart sänkas till rätt höjd. Även då flaggan halas ner, skall den först hissas i topp.

Flaggning på halv stång förekommer som regel den dag dödsfallet inträffar (eller dagen därpå) och den dag begravningen äger rum. Så snart begravningen är slut hissas flaggan i topp och halas ner antingen omedelbart eller vid ordinarie tidpunkt.

OBS! Flaggning på halv stång är ett sätt att hedra en avliden, vilket även gäller på allmänna flaggdagar. Endast nationsflagga hissas på halv stång.

Fana
Fana är en flaggduk fäst vid stång avsedd att bäras.

Fanställningar
Icke blottad fana

Fanan hålls på höger axel både under marsch och vid stillastående. Höger hand håller om stången och den sträckta, sammanhållna fanduken. Vid behov får fodralet vara påsatt. Fanspetsen skall hållas högre än doppskon.

Blottad fana -- Lediga

Vid stillastående Lediga hålls fanan med stången lutad snett framåt höger. Stången stöds mot marken vid höger fot och fanduken fri. Höger hand håller i stången, armen något böjd.

Blottad fana -- Giv akt

Vid Giv akt, såväl stillastående som under marsch, skall fanan hållas med höger hand om doppskon, som stöds mot livet i höjd med höfterna. Vänster arm skall vara sträckt och handen hålla om stången i höjd med axlarna. Stången skall hållas mitt för bröstet.

Hälsning med fana

Utgångsställningen är alltid Giv akt. Vid stillastående görs halv vändning åt höger samtidigt som fanan fälls åt vänster så att den kommer att peka i frontriktningen. Fanstången skall hållas i axelhöjd mot bröstet med vänster arm sträckt längs stången. Höger arm skall vara böjd med armbågen i axelhöjd. Fanstången skall vara vågrät eller med spetsen så mycket höjd att fanduken inte vidrör marken. När hälsning skall upphöra görs halv vändning åt vänster samtidigt som fanan lyfts till Giv akt.


Även vid marsch är utgångsställningen Giv akt. C:a 10 meter innan fanföraren kommer i höjd med den, som hälsningen gäller, fälls fanan åt vänster. Omedelbart efter passerandet sker återgång till Giv akt.

Fana vid begravning
Vid jordfästning och begravning bör fana endast användas med de anhörigas medgivande. Fanan får inte behängas med krusflor annat än vid statsbegravning. Fanvakten, d v s den som för fanan, skall inta sin plats i koret innan de sörjande kommer in. Detta gäller även om kistan bärs in. Fanan hålls i Lediga utom vid följande tillfällen:


Då kistan bärs in - Giv akt
Då de anhöriga kommer in - Giv akt
Vid de tre skovlarna mull - Giv akt
Då representant för egen organisation talar eller lägger ner krans/blommor - Giv akt
Då kistan sänks - Hälsning.
Fanan skall aldrig sänkas i gravöppningen eller vidröra kistan.
Vid utmarsch till grav går fanvakten först med fanan i Giv akt. Sker inte utmarsch, står fanvakten kvar tills de sörjande lämnat kyrkan.

Vid gravplatsen skall fanvakten stå vid gravens huvudända och stå kvar tills de sörjande lämnat gravplatsen.

Vårda din flagga
Svenska flaggan är en symbol för vårt land. Därför är det en självklarhet att man vårdar flaggan så att den är hel och ren och att den håller färgerna. En flagga, som är urblekt eller trasig skall absolut inte hissas. Då flaggan blir i sådant skick att den inte längre kan användas skall den brännas. Den kan också lämnas in till en flaggaffär som åtar sig destruktionen.

Det är fel att använda flaggan som bordsduk, täcke på bänkar eller dörrförhänge. Den som gör det visar att vederbörande inte är medveten om vad en nationsflagga har för innebörd.


Flaggan kan dock användas i vissa dekorativa funktioner, men det förutsätter gott omdöme och krav på stor hänsyn. Det finns inga generella regler, men allmänt kan sägas att det är fullt korrekt att ha svenska flaggan som vägg- eller fonddekoration eller som inramning av byst e d i seriösa sammanhang. Det är dock förbjudet – enligt fjärde paragrafen i flagglagen – att sätta märken, bokstäver eller andra tecken på svensk flagga.

Ett stort tack till Peter Nilsson i Hamburg, Tyskland som bistått med denna information!